Det är inte lätt att vara alla till lags.
Jag har försökt och försökt.
Men man når en gräns där man behöver tänka igenom sitt.
Jag har nu nått dit känner jag.
För några timmar kommer jag nu fokusera på mig.
Egoistiskt? Kanske , men då passar jag ju plötsligt in i den här världen.
Massa människor säger till mig att jag är en underbar vän , jag stöttar de när de har problem , men när jag känner att jag har en dålig dag , möts jag ofta av samma mening.
"Ta kontakt med en psykolog"
Folk verkar tro att jag berättar allt för de och inte har några hemligheter.
Jag pratar redan med en psykolog , jag jobbar varje dag på att bli frisk , men jag kanske inte har lust att skylta med det för alla.
Folk har förutfattade meningar om mig , börjar bli hyfsat trött på det.
* Varför ringer jag mycket? Nån som nånsin har frågat mig om det? Nej. Ingen som tänkt på nån logisk förklaring? Nej.
* Varför är jag vaken på nätterna och sover på dagarna? Nån som nånsin har frågat mig varför? Nej.
* Varför bränner jag filmer åt folk? Alla säger tack och ler , men pratar sen bakom ryggen och säger att jag gör det för att folk ska känna tacksamhetsskuld , är det så? Har jag framstått som en person som utnyttjar folk på det sättet?
Som sagt börjar bli trött på det.
Nu har jag förstått vilka som är mina äkta vänner och det är de som klarar av att jag är Christian Aronsson i alla lägen.
Som jag fick i ett sms "Du är Christian Aronsson , därför jag tycker om dig" , samma person skrev också "Tveka Aldrig På Mig" det smset ligger kvar i min mobil och gör mig glad varje gång jag läser det.
Jag vet nu vilka som är mina riktiga vänner och de som betyder mest.
Visst kan jag spela spel , men har börjat tröttna på det.
Nu ska jag planera en fest till att börja med , sedan ska jag ut och åka lite bil.
Ni som nån gång läser detta , ha det så bra och ta hand om er!
