Dikt 4.

Och så kommer vi till dikten till min morfar som dog den 5:e Januari 2009 , mitt i 1:a perioden av Junior-VM finalen mellan Sverige och Kanada i ishockey.
Han hade haft Alzheimers i många många år , så sorgen var så konstig.
Javisst , jag hade förlorat min morfar kroppsligt , men redan för 9 år sen när jag för första gången fick vara med om att han inte kände igen mig dog morfar i mina ögon.
För att hedra honom och för att visa mamma mitt stöd skrev jag en dikt även till honom.
Det var mitt bidrag till begravningen eftersom jag inte orkade rent känslomässigt gå dit.
Varsågoda:

Åke, mannen känd för sina långa promenader,
Mannen med den enorma envisheten som kunde ge oss alla spader.
Åke har återförenats nu
Med Lisa, sin fru,
Efter att ha tagit sin sista promenad
Upp till himlen till Änglarnas stad.
Vart vi oss än i framtiden vänder
Och höjer blickarna mot skyn,
Kan vi framför oss se hur Åke sitter och gnuggar sina händer,
Vilken underbar nostalgisk syn.
Tack Åke för den tid vi tillsammans fick
Många minnen och varma ögonblick
När också min tid är inneatt resa till Änglarnas stad,
Skulle jag bli så glad om vi tillsammans kunde ta en promenad.

Vila i frid

Vid Pennan:

Christian Aronsson

Dikt 3.

Återigen en begravningsdikt.
Min mosters före-detta kille Seved som dog 20 December 2006.
Fick beskedet på julaftons morgon.
En månad innan hade vi spelat på hästarna ihop.
Det kändes bara så overkligt och den julen var helt förstörd , inte ens julklapparna kändes viktiga.
Dikten beställdes av min moster kvällen innan begravningen , eller hon ville att jag skulle skriva några rader för hon tyckte så mycket om min dikt till mormor.
Här är resultatet:


SEVED VÅR EGNA TAXICHAUFFÖR
HANS DÖD , OSS ALLA BERÖR
HAN SOM STÄLLDE UPP GÅNG PÅ GÅNG
UTAN ETT UNS AV KLAGOSÅNG
OCH HIMLEN MÅ VARA GRÅ
OCH REGNET MÅ ÖSA NER
TROTS DET VILL VI SÄGA HEJ DÅ
TILL SEVED SOM VI EJ FÅR TRÄFFA MER
ELLER VEM VET?
NÄR DET ÄR VÅR TUR HOS SANKTE PER
STÅR HAN KANSKE DÄR
DET VI VET ÄR ATT VI KOMMER SAKNA HAN I ALL EVIGHET
　
　
Christian Aronsson 9/1-2008

Dikt 2.

Denna dikten skrevs till något gladare och roligare tillfälle , nämligen till broder Andreas bröllop.
Skrev den kvällen innan och det blev min personliga present till dem.
Enligt ryktet ska min bror ha läst den för första gången på Gotland där smekmånaden var.
Tårar ska ha droppat från hans ögon , allt enligt hans fru Anna. =)
Håll tillgodo:

Det känns så overkligt att min bror
Nu gifter sig och har blivit stor
Kommer fortfarande ihåg hur han var
Han hade verkligen alla svar
Han hade inte alltid rätt
Men hans envishet gjorde att det blev det på nåt sätt

Nu gifter han sig med sin Anna
Och inte bara en svägerska man får
En snäll , omtänksam och i viss mån en galenpanna
Utan äntligen en syster också efter alla dessa år

En massa släktingar och vänner har även samlats i himlen och tittar ner
Man känner deras närvaro och man ser framför sig hur dem sitter och ler
och vem vet? Kanske dricker dem kaffe och delar på en kaka
Och tittar på er när ni nu blir make och maka

Imorgon börjar ert nya liv som man och fru
Och jag förutsätter att ni inte är uppe före klockan sju?
Då menar jag förstås klockan sju på kvällen
Ni måste ju ligga i om Anna ska bli på smällen

GRATTIS PÅ BRÖLLOPET.

CHRISTIAN

Dikt 1.

Nu ska jag lägga ut lite dikter jag skrivit.
Och om man inte gillar de så behöver man inte läsa och kommentera nåt.
Bara gå vidare i livet och leva med sin tro att man är bättre än alla andra.
Första dikten jag lägger ut är den jag skrev till min mormors begravning.
11:e Augusti 2005 klockan 14.40 dog hon efter en längre tids sjukdom , samma dag fyllde bästa kompisen 20. Snacka om olika känslotillstånd den dagen.
Håll tillgodo:


Vem kan glömma hennes skratt
Vem kan glömma hennes röst
Nu har hon somnat in, Vår skatt
Och vi ger varann tröst
I denna svåra stund
Men, lika sant som jorden är rund
Sitter Lisa nu med Lasse, David och Maria
De pratar, skrattar och gråter
När alla minnena kommer åter
Där uppe i himlen, i det fria
Det är med stor sorg och stor smärta
Vi säger ett sista farväl
Till vårt hjärta
I landskyrkans kapell
Farväl mormor, gammelmormor, farmors mor, svärmor och mor
Saknaden är enormt, enormt stor.

(Christian Aronsson 15:e Augusti , 2005)


Kuriosa:
Lasse : Mormors bror
David: Mormors pappa
Maria: Mormors mamma